Om arbetet för ett tvåspråkigt välfärdsområde

Nyligen hölls nationalspråksnämndens första möte i Kotka, dvs på Kymmenedalens välfärdsområde. Eftersom jag var den enda invalda i fullmäktige med svenska som modersmål, blev jag ordförande för denna nämnd. Och det visade sig vara en lottovinst eller välsignelse för vår lilla partigrupp, eftersom ordförandeskapet ger tillträde till välfärdsområdets styrelse, med närvaro- och yttranderätt.

Under mina första månader som förtroendevald, har jag vi haft några fullmäktigemöten och några kvällsskolor, medan styrelsen har sammanträtt 2-3 gånger per månad. Också i fortsättningen kommer styrelsen att ha möten varannan vecka, så där blir jag nog ganska snabbt inkörd i politiken.

Men nu till nationalspråksnämnden. I Kymmenedalen har 0.8% av befolkningen svenska som modersmål, ca 1240 personer. Men hela välfärdsområdet är tvåspråkigt, eftersom Pyttis är en tvåspråkig kommun med sina 6.8% svenskspråkiga (6% är gränsen för att kommunen ska vara tvåspråkig). Numerärt finns det fler svenskspråkiga i Kotka än i lilla Pyttis. Det finns tre svenska skolor i Kymmenedalen :svenska lågstadiet i Pyttis, svenska skolan (lågstadium) i Kuusankoski (Kouvola) samt Kotka Svenska Samskola med undervisning från förskola till studenten. Dessutom finns det svenska daghem på dessa orter, och ett nytt språkduschdaghem i Folkhälsans regi i Valkeala (Kouvola). Norra Kymmenedalens svenskspråkiga anor härstammar från pappersfabrikernas stortid med mycket svenskspråkig personal på kontoren, som behövde skola åt sina barn. I södra Kymmenedalen ligger vi ju igen nära till Lovisa med en icke så skarp språkgräns.

Tack vare lagstiftningen - vi får säkert till stor del tacka Folktinget för dess insats i lagberedningen – blir alltså hela Kymmenedalens välfärdsområde tvåspråkigt. Och här få, och bör jag, leda nämndens möte på svenska, vilket faktiskt så här första gången kändes ganska overkligt. I nämnden sitter en erfaren jurist som viceordförande, samt en av medlemmarna är erfaren kommunalpolitiker. Jag kände mig osäker inför mötet, men allting var väl förberett av tjänstemännen, och det kändes sist och slutligen nästan roligt. Förvaltningsdirektören har blivit bekant under styrelsearbetet, och nationalspråksnämnden hör också till hans ansvarsområde, så det var tryggt och bra för mej.

Vi ska nu jobba fram ett språkprogram för Kymmenedalens välfärdsområde. Själv tycker jag de viktigaste punkterna är att uppmuntra svenska patienter/klienter att använda sitt modersmål för att personalen ska få en chans att öva, och att personalen ges möjligheter att gå utbildningar i svenska. Vi har en välvillig inställning till svenska som ett litet minoritetsspråk här i regionen, och själv ser jag min roll som diplomatisk. Vill på alla sätt undvika språkstrider här, och bevara denna positiva inställning, och samtidigt ändå jobba för de svenskspråkigas rätt till service på sitt modersmål. I praktiken gäller det tex att få använda svenskan på barnrådgivning och i skolhälsovård, på äldreboenden, erbjudas möjlighet till tex psykologutredningar på svenska (som köptjänst) och specialomsorg på svenska. Dessutom har vi en del svenskspråkiga klienter på jouren och förlossningsavdelningen i Kotka, tex lovisa-bor som väljer Kotka. Så det skulle vara välkommet att satsa på svenska i personalen där. Vi diskuterade också att personalens nuvarande språkkunskaper bör kartläggas, för det kan finns mer svenska kunskaper än vi är medvetna om. På SHM:s irådan görs för tillfället en utredning i de tvåspråkiga välfärdsområdena om hurdan beredskap det finns att erbjuda service på svenska, resultaten ska fås under hösten.

En intressant del av språkprogrammet gäller översättning av mötesprotokoll och föredragningslistor. Det är tidsdrygt och dyrt att översätta allting, det fungerar tex inte inom styrelsearbetet då föredragningslistan borde sändas till översättning innan den är gjord, då mötena ordnas så ofta.

Förslaget är nu att göra en likande kompromiss som i Österbotten, att man översätter rubriker och beslut, men inte all text. Och att den finska versionen är den juridiskt gångbara, ifall versionerna av tidsmässiga och översättningstekniska orsaker varierar. Det här tycker jag personligen att verkar vettigt.

Det blir en intensiv höst inom politiken med fullmäktige, styrelse och nationalspråksnämnd. Dessutom är jag invald i en av styrelsen utnämnd ekomisktpolitisk arbetsgrupp, som tillsammans med de ledande tjänstemännen ska utarbeta programmet för att lyckas skära ner nästa års budget med minst 20miljoner € - samtidigt som lönerna och utgifterna stiger. Intressant och utmanande att få jobba med denna sida av vår hälso- och socialvård! Själv är jag alltså ett levande exempel på att man som färsk politiker kan få många uppdrag också inom vårt rätt lilla parti. Hoppas det får vara till inspiration åt många finlandssvenska och många kvinnor - även jag klarade mej där bland 5/7 män i nämnden inklusive tjänstemän, varav tre är jurister :)

Kuka bloggaa?